Sök på hemsidan:    
 
Lördag 4 September 2010
Organisation| Brandskydd| Utbildning| Förbundsinfo.| Sotning| Räddn. kårer| Blanketter | Kontakt|
Brandskydd


RÄDDNINGSTJÄNSTEN UPPHÖR MED BRANDSYN
1 jan 2004 ersattes räddningstjänstlagstiftningen från
1986 av Lag om skydd mot olyckor. Till denna lagen är
knutet en förordning, en föreskrift om brandskyddsredo-
görelse, (SRVFS 2003:10), samt två allmänna råd om
systematisk brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3),
och brandskyddsredogörelse, (SRVFS 2004:4).


11 frågor om SBA
1. Hur påverkas företagen och arb. platserna av nya lagen?
- Ansvaret för brandskyddet är mycket tydligt klargjort. Det är
verksamhetsutövaren som själv ska jobba med sitt brandskydd
och införa ett systematiskt brandskyddsarbete. Vissa verksam-
heter ska dessutom till kommunen skriftligen redovisa hur man
arbetar med brandskyddet. Räddningstjänsten upphör med sin
brandsyneverksamhet. Istället börjar räddningstjänsten med
tillsyn av arbetsplatsernas systematiska brandskyddsarbete.

2. Blir brandskyddet sämre utan brandsyn?
-Nej, absolut inte. Istället blir det ju bättre och tillförlitligare
med egna internkontroller, utbildad och kunnig personal med
ett ökat riskmedvetande.

3. Vad är systematiskt brandskyddsarbete?
-Ledningen fastställer en säkerhetspolicy, personalen utbildas i
brandsäkerhet. En brandskyddsansvarig utses med uppgift att
t.ex. genomföra regelbundna internkontroller. Det pågår en
ständig diskussion om säkerhetsfrågorna. Nyanställda och
vikarier informeras, tillbud rapporteras och följs upp.
Alla deltager i säkerhetsarbetet. Allt som sker ska dessutom
dokumenteras i t. ex. en brandskyddspärm.

4. Vilka berörs?
-Alla arbetsplatser, men det är bara vissa som behöver skicka
en skriftlig redogörelse.

5. Vad är brandskyddsredogörelse?
-Vissa verksamheter ska till räddningstjänsten
skriftligen redovisa hur man arbetar med sitt brandskydd.
Detta kan ske genom att fylla i en särskild blankett som
räddningstjänsten tillhandahåller **. Efter detta kan räddnings-
tjänsten komma på ett tillsynsbesök och kontroller att de man
uppgivit också stämmer.

6. Vilka berörs?
-Det gäller samlingslokaler, skolor, vårdenheter, kyrkor, sport-
hallar, hotell, restauranger, varuhus, bibliotek m fl. Exakt vilka
som berörs finns i en föreskrift som Räddningsverket givit ut.

Läs mer här

7. Vem kan hjälpa mig?
-I den nya lagen finns en ny infomationsparagraf som säger att
kommunen är skyldig att genom information och rådgivning
hjälpa den enskilde i dessa frågor. Kontakta räddningstjänsten
i kommunen. Det finns experter på den förebyggande avdelningen.
Det finns också fristående brandkonsultföretag som kan hjälpa
till i särskilda fall.

8. Hur sker kontrollen?
-Alla räddningstjänster har speciell personal som i dag arbetar
med brandsyn. Från o med nu arbetar de i stället med tillsyn.
Kontrollapparaten finns alltså redan. Alla arbetsplatser som berörs
av brandskyddsredogörelse kan räkna med att få ett kontrollbesök.
Räddningstjänsten tar betalt för ett sådant besök.

9. Vad händer om jag inte lämnar i en redogörelse?
-Först får man naturligtvis en påminnelse. Därefter kan räddnings-
tjänsten utfärda ett föreläggande, man får 1-3 månader på sig att
komma in med en redogörelse. Nästa steg är att föreläggandet
kan kombineras med ett vite i storleksordningen 15-20.000 kronor.
- Till slut kan det bli tal om att dra in tillstånd eller helt enkelt
stänga verksamheten. De sanktioner som finns är desamma
som finns i dag när det gäller brandsyn. Sanktionerna gäller
också om man struntar i att införa ett systematiskt brandskydd-
sarbete.

10. Hur är ansvarsfördelningen?
- Kommunen är ansvarig att informera om nya lagen och
hur den enskilde ska jobba med sitt brandskydd.
Verksamhetsutövaren/nyttjanderättshavaren
har ansvaret för det systematiska brandskyddsarbetet
och fastighetsägaren ska se till att brandskydds-
redogörelsen skickas in med viss hjälp
av verksamhetsutövaren.
Fastighetsägaren ska också bedriva ett systematiskt
brandskyddsarbete.
- Kommunen är ansvarig för att det finns en tillsyns-
organisation. Länsstyrelsen övervakar kommunens
arbete och den statliga säkerhetsmyndigheten
Räddningsverket har det slutliga ansvaret
att allting fungerar enligt lagen. Räddningsverket
förväntas varje år komma med en rapport
om brandsäkerhetsläget i alla kommuner.

11. Varför ska jag jobba med brandskydd,
vi har ju räddningstjänst.

- Ett bra brandskydd är en säkerhet för personalen,
kunder och själva verksamheten. Ingen vill ju att det
ska börja brinna. Räddningstjänsten är oftast på
plats, men tänk på att det alltid tar minst
10-20 minuter innan du kan få hjälp av
räddningstjänsten om något plötsligt skulle inträffa.
I glesbygd kan det ta ännu längre tid. Du och din
personal som finns på plats ska kunna ingripa direkt
och förhindra en större brand.

Källa: Informationsbolaget Malmö
www.informationsbolaget.se

 
TIPS OCH RÅD
Läs om:
Eldning utomhus genom att klicka på bilden nedan.


Syrgas i hemmet
Brandskydd i fritidshus
Brandskydd i fritidsbatar
Gasol i husvagn
Blinkande lysrör
Fyrverkerier
Fyrverkeri er2
Brandskydd i flerbostadshus
Anslutningskablar
Förebygg i hemmet
Linolja

Stor ökning av allvarliga bränder i lantbruket


Bränderna i lantbruket ökar i år. Under januari till april i år har det
redan inträffat 121 allvarliga lantbruksbränder. Totalt inträffade 170
sådana bränder 2006.

Det visar siffror från Lantbrukets Brandskyddskommitté som baserar
uppgifterna på bränder rapporterade till försäkringsbolagen och
pressklipp. Som allvarliga räknas bränder med ett skadebelopp över 200 000
kronor.

Överhettade skorstenar och flygande gnistor
En vanlig brandorsak i år har varit antändning intill skorstenen.
– I vissa fall har det berott på överhettning på grund av hård eldning
eller brister i skorstenen. I andra fall på grund av flygande gnistor som
har antänt taket då tegelpannor har glipat, säger Björn Björkman på
Lantbrukets Brandskyddskommitté.

Hittills har det inträffat 16 eldstadsrelaterade bränder som har orsakat
stora skador. Det är lika många som under hela förra året. Därtill kommer
sotbränder och andra bränder som orsakat mindre skador.

Hårdare krav på säkerhetssystemen
En allvarlig brandorsak är att säkerhetssystemen i fliseldade pannor inte
fungerar för att det inte underhålls kontinuerligt. Ibland saknas till och
med vatten till sprinklersystemet.
– Försäkringsbolagen borde ställa krav retroaktivt på bättre
säkerhetssystem på fliseldade pannor, säger Björn Björkman. Det finns bra
säkerhetssystem som kan anslutas till befintliga anläggningar. Ett exempel
är FireGuard från Strömsnäspannan.

Fler gräsbränder än vanligt
Den tidiga våren har också inneburit fler gräsbränder med svåra
konsekvenser än vanligt. Mer än tio av dem har också lett till att
byggnader brunnit.
– Människor är omedvetna om riskerna med torrt fjolårsgräs och blåst,
säger Björn Björkman.

Bättre brandorsaksutredningar behövs
I hälften av alla bränder har det ännu inte gått att konstatera
brandorsaken.
– För att kunna förebygga framtida bränder är det viktigt att
brandorsaksutredningarna blir bättre, säger Björn Björkman och jämför med
Norge där det bara är 20 procent av alla bränder som har okänd brandorsak.

För mer information kontakta:
Björn Björkman, sekreterare Lantbrukets Brandskyddskommitté 08-588 475 17,
070-654 75 17

Lantbrukets Brandskyddskommitté är samarbetsorgans för lantbruket,
myndigheter, försäkringsbolag och olika organisationer. LBK:s
rekommendationer ligger till grund för enhetliga brandskydds- och
brandförsäkringsbestämmelser inom lantbruket.
www.lantbruketsbrandskydd.nu

Svenska Brandskyddsföreningen är en medlemsorganisation som arbetar för
ett brandsäkrare Sverige. Genom information och utbildning hjälper vi
människor, företag och organisationer att ta eget ansvar för sitt
brandskydd. www.svbf.se